Belägringen av Kinsale

Belägringen av Kinsale
Del av Nioårskriget

Kinsales hamn idag.
Ägde rum 2 oktober 1601 – 3 januari 1602
Plats Kinsale, Grevskapet Cork
Resultat Avgörande engelsk seger
Stridande
England Kungariket England Irländska alliansen
Spanien Spanien
Befälhavare och ledare
Lord Mountjoy Aodh Mór Ó Néill
Aodh Rua Ó Dónaill
Juan del Águila
Richard Tyrell
Styrka
12 000 6 000 irländare,
3 500 spanjorer
Förluster
6 000+ döda eller sjuka 1 200 irländska döda eller skadade,
100 spanjorer döda eller skadade,
3 400 spanjorer kapitulerade.
v  r
Nioårskriget (Irland)
Clontibret (1595) – Dublin Gunpowder Disaster (1597) – Carrickfergus (1597) – Yellow Ford (1598) – Cahir Castle (1599) – Curlewpasset (1599) – Moyrypasset (1600) – Kinsale (1601) – Castlehaven (1601) – Dunboy (1602)
v  r
Engelsk-spanska kriget (1585–1604)
Amerika

San Juan de Ulúa – Santo Domingo – Cartagena – St. Augustine – Puerto Caballos I – San Mateo – Recife – Guadalupe – San Juan I – Pinos – San Juan II – Tabasco – Portobello – Puerto Caballos II

Atlanten
Ponta Delgada – Terceira – Santiago – Flores I – Flores II – Faial – Las Palmas – Ferrol – Azores

Europeiskt vatten
Pantelleria – Cádiz I – Calais I – Gravelines – Corunna – Lissabon – Gibraltar sund I – Gibraltar sund II – Berlengas – Almeríabukten – Biscayabukten – Cornwall – Cádiz II – Sesimbra – Doverkanalen – Cádizbukten

Nederländerna och Tyskland
Mons – Goes – Middelburg – Haarlem – Leiden – Schoonhoven – Gembloux – Rijmenam – Mechelen – Steenwijk – Noordhorn – Niezijl – Eindhoven – Steenbergen – Arnhem – Grave – Axel – 1st Zutphen – Sluis – Bergen op Zoom – Rheinberg I – Breda – Zutphen II – Deventer – Groenlo I – Lippe – Turnhout – Rheinberg II – Meurs – Groenlo II – Bredevoort – Enschede – Ootmarsum – Oldenzaal – Lingen – Nieuwpoort – Ostend

Frankrike
Arques – Paris – Rouen – Craon – Blaye – Crozon – Le Catelet – Doullens – Calais II – Amiens

Irland

Carrigafoyle – Smerwick – Irländska västkusten – Kinsale – Castlehaven

Belägringen av Kinsale var den slutgiltiga slaget i Englands lyckade försök att erövra det gaeliska Irland. Det ägde rum under drottning Elisabet I:s regeringstid vid nioårskrigets höjdpunkt, ett uppror lett av Aodh Mór Ó Néill, Aodh Rua Ó Dónaill och andra irländska klanledare. Genom den spanska inblandningen och de strategiska fördelar som stod på spel, var slaget även en del av det engelsk-spanska kriget (1585–1604), konflikten mellan det protestantiska England mot det katolska Spanien.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.