Första flygeskadern (E 1) |
Information |
---|
Officiellt namn | Attackeskadern |
---|
Datum | 1938–1995 |
---|
Land | Sverige |
---|
Försvarsgren | Flygvapnet |
---|
Typ | Flygeskader |
---|
Roll | Attackflyg [a] |
---|
Del av | Södra militärområdet |
---|
Storlek | Eskader |
---|
Högkvarter | Göteborgs garnison |
---|
Förläggningsort | Göteborg, Karlsborg, Lidköping, Ronneby, Söderhamn |
---|
Smeknamn | ÖB:s klubba |
---|
Befälhavare |
---|
Eskaderchef | Christer Salsing [b] |
---|
Tjänstetecken |
---|
Sköldemärken | |
---|
Flygplan |
---|
Attackflygplan | A 21A-3, A 21R, A 29B, A 32A, AJ 37 |
---|
Bombflygplan | B 3, B 4, B 17, B 18, B 18B |
---|
Jaktflygplan | J 8, J 21, |
---|
Torpedflygplan | T 18B |
---|
Spaningsflygplan | S 6 |
---|
Attackeskadern (E 1) även känd som ÖB:s klubba var en flygeskader inom svenska flygvapnet som verkade i olika former åren 1938–1995. Förbandsledningen var förlagd i Göteborgs garnison i Göteborg.
Historik
I försvarsbeslutet 1936 beslutades det att en flygeskader skulle sättas upp under namnet Flygeskadern, vilken kom att organiseras i slutet av 1938. Eskadern kom till en början att lyda under chefen för Försvarsstaben och från 1939 blev den direkt underställd ÖB. År 1940 kom eskadern att bli upplöst, dock kvarstod staben med lokalisering till Karlsborg.
År 1942 omorganiserades eskadern och fick det nya namnet Första flygeskadern och kom att omlokaliseras till Stockholm samma år. År 1957 kom den att omlokaliseras till Göteborg tillsammans med stridsledningscentralen Björn vilken var lokaliserad i Västergötland[1]. Första flygeskadern blev från 1966 ensam eskader inom flygvapnet, då de tre andra avvecklades. Första flygeskadern kom då att byta namn till Attackeskadern och leddes av en gemensam stab baserad i Göteborg fram till att den avvecklades 1995. Beslutet om avveckling kom i samband med försvarsbeslutet 1992, vari beslutades att tre geografiska flygkommandon skulle inrättas den 1 juli 1993 och efterhand överta uppgifter från Första flygeskadern.[2]
Ingående enheter
Första flygeskadern var den samlade benämningen på de attackflottiljer som gemensamt skulle genomföra tyngre attackföretag i händelse av krig. Den kallades populärt ÖB:s klubba.
1938–1940
1942–1948
1948–1957
1957–1966
1966–1975
1975–1995
Heraldik och traditioner
Vid avvecklingen Attackeskadern överfördes traditioner och historia till Chefen för Flygvapnet, som den 30 juni 1998 lämnade dem vidare till Flygvapencentrum. Sedan början 2010-talet för Skaraborgs flygflottilj i andra hand traditionerna vidare för Attackeskadern.[3]
Förbandschefer
Eskaderchefer
Åren 1938–1941 hade befattningen eskaderchef tjänstegraden överste, åren 1941–1994 tjänstegraden generalmajor, åren 1994–1995 tjänstegraden överste.
Lista över chefer:[4][5]
Ställföreträdande eskaderchefer
Efter att flygbasområdena avvecklas den 30 september 1957 tillfördes en ställföreträdande eskaderchef. Den ställföreträdande eskaderchefen hade graden överste. När sedan alla eskadrarna (utom Första flygeskadern) avvecklades 1966, försvann befattningen ställföreträdande eskaderchef.
Namn, beteckning och förläggningsort
Namn Flygeskadern | 1938-??-?? | – | 1942-??-?? | Första flygeskadern | 1942-??-?? | – | 1966-09-30 | Attackeskadern | 1966-10-01 | – | 1995-06-30 | Beteckningar E 1 | 1938-??-?? | – | 1995-06-30 | | Förläggningsorter Karlsborg (F) | 1938-??-?? | – | 1942-??-?? | Stockholm (F) | 1942-??-?? | – | 1957-??-?? | Göteborg (F) | 1957-??-?? | – | 1995-06-30 | |
Se även
Referenser
Anmärkningar
- ^ Åren 1938–1948 bestod flygeskadern av bomb-, spanings och jaktflygdivisioner. Åren 1948–1995 var flygeskadern en renodlad attackflygeskader.
- ^ Christer Salsing blev flygeskaderns sista chef.
- ^ Christer Salsing var tjänsteförrättande chef i väntan på att eskadern skulle upplösas.
Noter
- ^ Hemlig militärbas utanför Skara, inslag i SVT Nyheter Väst 2015-05-20.
- ^ Riksdagen.se Regeringens proposition 1991/92:102 Läst 29 september 2010
- ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. Arkiverad från originalet den 22 september 2018. https://web.archive.org/web/20180922173621/https://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/forsvarets-traditioner-med-oversiktlig-historik-fran-1500-talet-2018-08-27.pdf. Läst 22 september 2018.
- ^ Stenfeldt, Bert (1992). ”Historik”. Flygvapennytt (Stockholm: Flygstaben) (3): sid. 31. ISSN 0015-4792. https://www.aef.se/Flygvapnet/Tidskrifter/FV_Nytt/Flygvapennytt_1992-3.pdf. Libris 8257600
- ^ Andersson, Lennart (2010). ÖB:s klubba: flygvapnets attackeskader under kalla kriget. Publikation / Försvaret och det kalla kriget (FOKK), 1652-5388 ; 24. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek. sid. 208. Libris 11958220. ISBN 978-91-85789-74-0. http://fokk.eu/files/2017/11/24-O%CC%88B-s-klubba.pdf Arkiverad 30 december 2020 hämtat från the Wayback Machine.
Tryckta källor
- Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. sid. 122. ISBN 91-971584-8-8
- ”Vad är och gör E1?”. Flygvapennytt (4): sid. 32-35. 1972. http://www.aef.se/Flygvapnet/Tidskrifter/FV_Nytt/Flygvapennytt_1972-4.pdf.
Externa länkar
Försvarsmakten |
---|
| Ledning | | | | Försvarsgrenar | | | Stridskraft ledning- och underrättelse (LEDUND) | | | Stridskraft logistik (LOG) | | | Försvarsmaktens specialförband | | | EU:s stridsgrupper | | | Totalförsvarsgemensamma centrum och skolor | | | Försvarsmaktens gemensamma centra | | | Utbildning | Försvarsmaktens militärhögskolor | | | Försvarsmaktens stridsskolor | | | Försvarsmaktens övriga funktionsskolor | | | Försvarsmaktens funktionsenheter | |
| | Försvarsmaktsgemensamma förband | | | Försvarsmakts- och totalförsvarsövningar | |
|