Lejonriddarne

Lejonriddarne, även känd under namnet Vikingasäten, är en dikt av den 24-årige Per Daniel Amadeus Atterbom, skriven till freden i Kiel i januari 1814. Freden firades i Uppsala med en akademisk fest. Texten skrevs till en promotionsmarsch komponerad 1812 av Johann Christian Friedrich Haeffner och blev en populär studentsång för manskör under skandinavismen.[1] Texten publicerades 1814 i Atterboms "Poetisk kalender för 1815" där den är försedd med kommentaren: "Afsöngs i anledning af freden med Danmark, såsom en Skål för Svenska Arméen, vid en högtidlighet i Upsala d.27 Febr, 1814."[2]

Källor

  1. ^ Jonsson, Leif (1990). Ljusets riddarvakt: 1800-talets studentsång utövad som offentlig samhällskonst = [Guardians of enlightenment] – [19th century student songs as a form of "public art" in Swedish society]. Studia musicologica Upsaliensia, 0081-6744 ; N.S., 11[Studentsången i Norden] ; [1]. Uppsala: Univ. sid. 61–63. Libris 8359078. ISBN 91-554-2562-3 
  2. ^ Poetisk kalender. För år 1815 [Elektronisk resurs]. Upsala. 1814. Libris 12071672. http://litteraturbanken.se/#forfattare/AtterbomPDA/titlar/PoetiskKalender1815/sida/I.1/faksimil 

Externa länkar

  • Lejonriddarne i faksimil på Litteraturbanken.
Wikisource har text / noter till:
Lejonriddarne
Originalverk


v  r
Svenska fosterländska sånger
Bevara, Gud, vårt fosterland · Bevare Gud vår kung · Biskop Thomas frihetsvisa · Du gamla, du fria · Engelbrektsmarschen · Fädernas kyrka · Gud, välsigna och beskydda · Gustafs skål · Hell dig, du höga Nord · Hjältar, som bedjen · Hur länge skall i Norden · Höj din sång i toner klara · Hör oss, Svea · Kung Karl, den unga hjälte · Kungssången · Land, du välsignade · Lycka ske konungen · Mandom, mod och morske män · O Gud, som styrer folkens öden · Stå stark du ljusets riddarvakt · Sverige · Sveriges flagga · Sverige är mitt allt på jorden · Till ett folks lycksalighet · Under Svea banér · Viken, tidens flyktiga minnen · Vikingasäten · Vårt fosterland, vårt land i nord · Välsigna, Gud, vårt fosterland · Ära ske Herren, ja Herren allena ske ära