Meditation

Mediterande buddhistmunk.
Maharishi Mahesh Yogi (2007).
En gammal man mediterar i en park i Malmö.
Meditation i Kungsträdgården i Stockholm i september 2016.

Meditation är inom västvärlden ett sammanfattande begrepp som innebär metoder för kroppslig och mental avslappning i kombination med koncentration på något föremål, föreställning eller företeelse. Det kan bland annat vara ett ord man uttalar tyst, ett så kallat mantra, eller en punkt att iaktta, sin egen andning, uppmärksamheten på ljud som finns runtomkring, fokus på den egna kroppen som en helhet, energicentra i kroppen, så kallade chakras, färger, former, ljud, bön eller en vägledd meditation. Man sitter vanligen men det förekommer också att man ligger ner. Även meditationsformer finns där man promenerar eller på annat sätt rör sig. Vanligast är dock att sitta avspänt på en stol eller med korslagda ben med slutna eller halvöppna ögon. Syftet med tekniken är att stilla sitt sinne, det vill säga de tankar som mer eller mindre automatiskt "invaderar" vår hjärna och upptar oss. Därmed skapas förutsättningar för ett inre lugn som bidrar till att utveckla en förmåga att lättare hantera både tankar och känslor. Detta i sin tur ska bland annat öka det allmänna välbefinnandet, minska stresskänslor, och också påverka blodtrycket positivt. På senare år har man studerat resultat av meditation med vetenskapliga metoder och modern teknik och funnit att meditation har en mycket god inverkan på en lång rad stressrelaterade besvär.[1] Det finns flera olika uttryck för meditation, bland andra förekommer "kontemplation", "stilla begrundan", "att lyssna inåt" och "försjunkenhet". Inom bland annat buddismen och yoga är meditation en central företeelse. Meditation kan spåras flera tusen år bakåt i tiden, bland annat i skrifter skrivna på sanskrit.

Mindfulnessbaserad stressreduktion

Mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) är en vanlig sekulär meditationsmetod i västvärlden. Jon Kabat-Zinn har utvecklat en åtta veckor lång utbildning där man får lära sig mindfulness (medveten närvaro), i vilken grunden är meditation. Den går ut på att man är uppmärksamt medveten i varje given stund, samtidigt som man förhåller sig neutral och oengagerad. Man sitter på en lugn plats och fokuserar på förnimmelser. Det kan vara hur trycket känns mot stolen, spänningar i benen och liknande, eller tankar som kommer upp och hur man iakttar dem, som en ointresserad åskådare.[1]

Användning av meditation

Meditation finns i många kulturer. De fenomen som åtföljer meditationen är desamma över hela världen, men formuleringarna på olika religioners och kulturers symbolspråk skiljer sig.

Meditation presenteras i väst ofta som en metod för avspänning. Detta har sin grund i att vissa fysiologiska förändringar kan uppstå under meditation och registreras, förändringar som är de rakt motsatta till en stressreaktion:

  • minskad andnings- och pulsfrekvens,
  • minskad syreförbrukning,
  • minskad ämnesomsättningshastighet,
  • sänkning eller stabilisering av blodtrycket,
  • minskad ledningsförmåga i huden,
  • för de olika meditationsformerna specifika lugna och jämna hjärnvågsmönster som annars är sällsynta i vaket tillstånd.

Meditationens påverkan på hälsan

Mindfulnessbaserad stressreduktion har i många studier visat sig lindra psykisk stress hos bröstcancerpatienter, minska biverkningar hos mottagare av transplanterade organ, lindra oro och depression hos personer med social ångest och hjälpa personer att hantera kronisk smärta.[1]

Meditationens påverkan på hjärnan

Enligt Richard J. Davidson går det att visa att meditation har en positiv påverkan på hur hjärnan fungerar. Vid mindfulnessbaserad stressreduktion ändras hjärnans känslo- och tankemönstren till mer positiva, vilket bland annat minskar oro.[1]

Studier har visat att meditation påverkar ett flertal av kroppens signalsubstanser och hormoner. Forskare har observerat en ökning av dopamin[2][3], serotonin[3] och melatonin[4] under meditation. Man har även observerat en minskning av kortisol[5][6] på lång sikt.

Med hjärnavbildningstekniker som till exempel fMRI och EEG kan man undersöka effekten av meditation på hjärnan. I en fMRI-studie[7] har man bland annat sett en ökad aktivering av prefrontala cortex. Detta skulle på sikt kunna leda till förbättrad reglering av emotioner för individen[7]. Man kan även undersöka påverkan på hjärnans fysiologiska struktur med MRI. I en del av dessa studier har påvisats tjockare cortex i främre delen av hjärnan, bland annat i prefrontala cortex och områden i tinningloben, bland personer som mediterar regelbundet jämfört med en kontrollgrupp[8].

En annan struktur som vid ett flertal studier visat sig påverkas av meditation är hippocampus. Man har sett att meditation kan leda till högre täthet av grå substans, större radiala avstånd och en global ökning av storleken av hippocampus[9][10][11]. Storleksökningen kan vara så stor som 15% hos långtidsutövare av meditation. De större dimensionerna i hippocampus skulle kunna relateras till den ökade aktiviteten man har sett i hippocampusstrukturen till följd av meditation[12][13][14][15]. Dessa resultat skulle då kunna förklara tidigare observerade positiva effekter av meditation på minnesprestationer, som t.ex. en ökad specificitet (d.v.s. förmåga att plocka fram detaljer) av självbiografiskt minne och ökad kapacitet av arbetsminne[16][17][18][19].

Studier tyder också på att Gyrus Cinguli och plasticiteten hos den vita hjärnsubstansen påverkas vid meditation [20][21] och eftersom dessa strukturer också ofta brukar kopplas samman med olika psykiska sjukdomar och problem som exempelvis schizofreni och depression så finns det ett intresse att kunna använda meditation i behandling av symptom och till stöd för människor med exempelvis schizofreni.[22]

Biverkningar

Meditation har också förknippats med obehagliga upplevelser.[23][24][25][26] I visa fall har den till och med lett till psykotiska sammanbrott och självmord.[27][28] [29] Även sundheten i dess vetenskapliga grund har ifrågasatts.[30][31]

I en studie av 1232 vana meditatörer, publicerad 2019, medgav en fjärdedel att de haft särskilt obehagliga upplevelser (såsom ångest, rädsla, förvrängda känslor eller tankar, förändrad själv- och verklighetsuppfattning) som de ansåg härröra från deras meditativa praktik. Meditatörer med höga nivåer av repetitivt negativt tänkande och de som endast ägnade sig åt dekonstruktiv meditation var mer benägna att rapportera obehagliga biverkningar. Negativa biverkningar rapporterades mer sällan av kvinnor och religiösa meditatörer.[32]

En annan studie, från 2021, undersökte effekterna av mindfullness-baserade program (MBP) och fann negativa biverkningar i 37 % av urvalet samt bestående negativa biverkningar i 6-14 % av urvalet.[33] De flesta av biverkningarna var tecken på en försämrad känsloreglering (t.ex. hyperarousal och dissociation). Majoriteten av dessa negativa biverkningar var ett resultat av vanlig övning i hemmet eller workshops något som ifrågasätter den allmänt förekommande uppfattningen att det endast är intensiv övning som kan leda till negativa upplevelser; det visar sig att intensiv heldagsmeditation på retreats och dylikt endast står för 6 % av alla negativa biverkningar. De symptom som oftast identifierades som negativa var relaterade till hyperarousal (t.ex. ångest och insomni). Symptom på dissociation (t.ex. känslomässig avtrubbning, overklighetskänslor, förvanskad självuppfattning) var mer sällsynta och sågs mindre som ett problem men var å andra sidan förknippade med en 5-10 gånger högre risk för kvardröjande symptom. Detta menar författarna kräver en omvärdering av den vanliga uppfattningen att dissociativa symptom ska accepteras eller förstås på ett icke-dömande sätt, en sådann inställning är inte längre tillrådligt med tanke på den höga risken för bestående men. Istället är det viktigt att meditationsgenererad dissociation identifieras tidigt och möts på lämpligt sätt, och att denna kompetens införlivas i framtida MBPs (vissa program har redan börjat med det).

Det finns även ökande bevis på att meditation kan störa olika prosociala beteenden. Genom att döva känslorna, i synnerhet de sociala känslorna av skuld och skam, så kan meditation leda till ett underskott av empati och ånger och därmed leda till att dess utövare blir lugna men socialt okänsliga. I en studie med 1400 deltagare fann forskarna att fokuserad andningsmeditation dämpade sambandet mellan överträdelser och viljan att engagera sig i reparativa prosociala beteenden.[34] En annan studie fann att meditation kan öka graden av själviskhet. Studien, som bestod av två delar och med sammanlagt 691 deltagare, fann att en mindfullness-induktion, i jämförelse med en kontrollsituation, ledde till minskat prosocialt beteende. Den här effekten modererades av deltagarnas självuppfattning på så vis att personer med en mer självständig självuppfattning (som värderar individualism) blev mindre prosociala medans personer med en mer kollektivistisk självuppfattning (som värderar ömsesidigt beroende) blev mer prosociala. I västvärlden där en mer individualistisk självuppfattning dominerar skulle därmed meditation kunna ha potentiellt skadliga effekter.[35]

Svåra upplevelser under meditation refereras redan i traditionella källor; och vissa av dessa kan anses vara en förväntad del av processen, t.ex. de sju reningsstadierna som omnämns i Theravāda Buddhism. Ett antal ”ohälsosamma och skrämmande syner” omnämns även i en instruktionsmanual för vipassanā meditation.[36] Klassiska källor har olika benämningar på denna ”meditationssjuka” och relaterade svårigheter, såsom zouhuorumo (走火入魔; "fire possession"), chanbing (禪病; "Chan disease") and mojing (魔境; "demonic states").[37]

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d] Davidson
  2. ^ Kjaer, T. W., Bertelsen, C., Piccini, P., Brooks, D., Alving, J., & Lou, H. C. (2002). Increased dopamine tone during meditation-induced change of consciousness. Cognitive Brain Research, 13(2), 255–259.
  3. ^ [a b] Newberg, A. B., & Iversen, J. (2003). The neural basis of the complex mental task of meditation: Neurotransmitter and neurochemical considerations. Medical Hypotheses, 61(2), 282–291.
  4. ^ Tooley, G. a, Armstrong, S. M., Norman, T. R., & Sali, a. (2000). Acute increases in night-time plasma melatonin levels following a period of meditation. Biological Psychology, 53(1), 69–78.
  5. ^
    Sudsuang, R., Chentanez, V., & Veluvan, K. (1991). Effect of Buddhist meditation on serum cortisol and total protein levels, blood pressure, pulse rate, lung volume and reaction time. Physiology & Behavior, 50(3), 543–8.
  6. ^ Jevning, R. O. N. (1978). Adrenocortical during Meditation, Hormones and Behavior, 10, 54–60.
  7. ^ [a b] Guleria, A., Kumar, U., Kishan, S. S. K., & Khetrapal, C. L. (2013). Effect of “SOHAM” meditation on the human brain: an fMRI study. Psychiatry Research, 214(3), 462–5.
  8. ^ Kang, D.-H., Jo, H. J., Jung, W. H., Kim, S. H., Jung, Y.-H., Choi, C.-H., … Kwon, J. S. (2013). The effect of meditation on brain structure: cortical thickness mapping and diffusion tensor imaging. Social Cognitive and Affective Neuroscience, 8(1), 27–33.
  9. ^ Holzel BK, Ott U,Gard T, Hempel H, Weygandt M, Morgen K, Vaitl D (2008). Investigation of mindfulness meditation practitioners with voxel-based morphometry. Social 'Cognitive' & Affective 'Neuroscience 3:55–61.
  10. ^ Holzel BK, Carmody J, Vangel M, Congleton C,Yerramsetti SM, Gard T, Lazar SW (2011). Mindfulness practice leads to increases in regional brain gray matter density. Psychiatry Research 191:36–43.
  11. ^ Luders, E,Thompson, P. M., Kurth, F, Hong, J.-Y, Phillips, O. R., Wang, Y, Toga, A. W. (2013). Global and regional alterations of hippocampal anatomy in long-term meditation practitioners. Human Brain Mapping, 34(12), 3369–75
  12. ^ Engstrom M, Pihlsgard J, Lundberg P, Soderfeldt B (2010). Functional magnetic resonance imaging of hippocampal activation during silent mantra meditation. Journal of alternative and complementary medicine16:1253–1258.
  13. ^ Holzel BK, Ott U, Hempel H, Hackl A, Wolf K, Stark R, Vaitl D(2007). Differential engagement of anterior cingulate and adjacent medial frontal cortex in adept meditators and non-meditators. Neuroscience Letters 421:16–21.
  14. ^ Lazar SW, Bush G, Gollub RL, Fricchione GL, Khalsa G, Benson H (2000). Functional brain mapping of the relaxation response and meditation. NeuroReport 11:1581–1585.
  15. ^ Lou HC, Kjaer TW, Friberg L, Wildschiodtz G, Holm S, Nowak M (1999). A 15O-H2O PET study of meditation and the resting state of normal consciousness. Human Brain Mapping 7:98–105.
  16. ^ Chiesa A, Calati R, Serretti A (2011). Does mindfulness training improve cognitive abilities? A systematic review of neuropsychological findings. Clinical Psychology Review 31:449–464.
  17. ^ Heeren A, Van BN, Philippot P (2009).The effects of mindfulness on executive processes and autobiographical memory specificity. Behavioural research and therapy 47:403–409.
  18. ^ Kozhevnikov M, Louchakova O, Josipovic Z, Motes MA (2009). The enhancement of visuospatial processing efficiency through Buddhist Deity meditation. Psychological Science 20:645–653.
  19. ^ Williams JM, Teasdale JD, Segal ZV, Soulsby J (2000). Mindfulness-based cognitive therapy reduces over general autobiographical memory in formerly depressed patients. Journal of Abnormal Psychology 109:150–155.
  20. ^ Yi-Yuan Tang, Qilin Lu, Ming Fan, Yihong Yang, and Michael I. Posner. (2012). Mechanisms of white matter changes induced by meditation. www.pnas.org/cgi/doi/10.1073/pnas.1207817109
  21. ^ Fayed, Lopez del Hoyo, Andres, Serrano-Blanco,Bello ́n, Aguilar, Cebolla, Garcia-Campayo (2013) Brain Changes in Long-Term Zen Meditators Using Proton Magnetic Resonance Spectroscopy and Diffusion Tensor Imaging: A Controlled Study, PLOS ONE | www.plosone.org, 14 mars 2013 | Volume 8 | Issue 3 | e58476
  22. ^ Johnson, Penn, Fredrickson, Kring, Meyer, Lahnna, Catalino, Brantley (2011) A pilot study of loving-kindness meditation for the negative symptoms of schizophrenia. Schizophrenia Research 129 (2011) 137–140
  23. ^ ”Does meditation carry a risk of harmful side effects?”. nhs.uk. 2017-05-26. https://www.nhs.uk/news/lifestyle-and-exercise/does-meditation-carry-a-risk-of-harmful-side-effects/. 
  24. ^ ”Dangers of Meditation”. Psychology Today. 2016. https://www.psychologytoday.com/us/blog/mindfulness-wellbeing/201603/dangers-meditation. 
  25. ^ ”Seriously... – Seriously... – Is Mindfulness Meditation Dangerous?”. BBC Radio 4. http://www.bbc.co.uk/programmes/articles/2nB1psRz3JFQpzDh6J2Z6xl/is-mindfulness-meditation-dangerous. 
  26. ^ ”Meditation is touted as a cure for mental instability but can it actually be bad for you?”. 2015. https://www.independent.co.uk/life-style/health-and-families/features/meditation-is-touted-as-a-cure-for-mental-instability-but-can-it-actually-be-bad-for-you-10268291.html?amp. 
  27. ^ Farias , M.; Maraldi, E.; Wallenkampf, K. C.; Lucchetti, G. (2020). ”Adverse events in meditation practices and meditation-based therapies: a systematic review.”. Acta psychiatrica Scandinavica 142 (5): sid. 374-393 . doi:10.1111/acps.13225. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/acps.13225. 
  28. ^ Goud, S. S. (2022). ”A Double-Edged Sword-A Case Report of Psychosis Associated with Excessive Unguided Meditation.”. Case Reports in Psychiatry 2022 (2661824). doi:10.1155/2022/2661824. PMID 36316997. 
  29. ^ Chan-Ob, T; Boonyanaruthee, V (1999). ”Meditation in association with psychosis”. Journal of the Medical Association of Thailand = Chotmaihet Thangphaet 82 (9): sid. 925–30. ISSN 0125-2208. PMID 10561951. https://www.researchgate.net/publication/12739139. 
  30. ^ Farias, M; Wikholm, C (2016). ”Has the science of mindfulness lost its mind?”. BJPsych Bulletin 40 (6): sid. 329–332. doi:10.1192/pb.bp.116.053686. PMID 28377813. PMC: 5353526. https://doi.org/10.1192/pb.bp.116.053686. 
  31. ^ The Buddha Pill: Can Meditation Change You? by M. Farias and C. Wikholm, 2015 ISBN 9781780287188
  32. ^ Schlosser, Marco; Sparby, Terje; Vörös, Sebastjan; Jones, Rebecca; Marchant, Natalie L. (2019). ”Unpleasant meditation-related experiences in regular meditators: Prevalence, predictors, and conceptual considerations”. PLOS ONE 14 (5): sid. e0216643. doi:10.1371/journal.pone.0216643. PMID 31071152. Bibcode: 2019PLoSO..1416643S. 
  33. ^ Britton, W. B.; Lindahl, J. R.; Cooper, D. J.; Canby, N. K.; Palitsky, R (2021). ”Defining and measuring meditation-related adverse effects in mindfulness-based programs”. Clinical psychological science 9 (6): sid. 1185–1204. doi:10.1177/2167702621996340. PMID 35174010. 
  34. ^ Hafenbrack, A. C.; LaPalme, M. L.; Solal, I. (2022). ”Mindfulness meditation reduces guilt and prosocial reparation”. Journal of personality and social psychology  123 (1): sid. 28-54. doi:10.1037/pspa0000298. PMID 34941333. https://psycnet.apa.org/doiLanding?doi=10.1037%2Fpspa0000298. 
  35. ^ Poulin, M. J.; Ministero, L. M. ; Gabriel, S.; Morrison, C. D.; Naidu, E. (2021). ”Minding Your Own Business? Mindfulness Decreases Prosocial Behavior for People With Independent Self-Construals”. Psychological science 32 (11): sid. 1699-1708. doi:10.1177/09567976211015184. PMID 34705576. https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/09567976211015184. 
  36. ^ Vörös, Sebastjan (2016). ”Sitting with the Demons – Mindfulness, Suffering, and Existential Transformation”. Asian Studies 4 (2): sid. 59–83. doi:10.4312/as.2016.4.2.59-83. https://revije.ff.uni-lj.si/as/article/view/6416. Läst 31 januari 2020. 
  37. ^ Salguero, C. Pierce (2023). ”"Meditation Sickness" in Medieval Chinese Buddhism and the Contemporary West”. Journal of Buddhist Ethics 30 (2): sid. 169–211. ISSN 1076-9005. https://blogs.dickinson.edu/buddhistethics/files/2023/08/Salguero-Finalized-ms-for-publication47.pdf. Läst 14 februari 2024. 

Tryckta källor

  • Davidson, Richard J.; Begley, Sharon (2012). Hjärnans emotionella liv: Hur unika mönster i hjärnan påverkar tankar, känslor och upplevelser - och hur du kan förändra dem. Falun: Ica Bokförlag. ISBN 978-91-534-3623-2 
  • davidji (2014). Falun: Livsenergi, Forma Books AB. ISBN 978-91-87505-09--6  (Originalets titel =Secrets of Meditation. Ursprungligen publicerad 2012 av Hay House Inc. USA)

Se även

Vidare läsning

  • Paul Brunton, Den inre verkligheten, Larsons 1991.
  • Per Mases, Den inre trädgården – öppen mot himlen, Artos 1998.
  • Thich Nhat Hanh, Mindfulness : ögonblickens under, Lind & Co 2021.
  • Paramananda, Buddhistisk meditation: en praktisk vägledning, Bodhi förlaget 2002.
  • Wilfrid Stinissen, En bok om kristen djupmeditation, Libris 1997.