Molass

Molass är sedimentära bergarter, uppbyggda ur nedbrytningsprodukterna från en nyss färdigbildad bergskedja^[1]. Termen "molass" syftar på sandsten, skiffer och konglomerat som bildas som terrestra eller grunda marina avlagringar framför stigande bergskedjor. Molassavlagringarna ackumuleras i en förlandsbassäng, särskilt ovanpå flyschliknande avlagringar, till exempel de som lämnats från de stigande Alperna, eller erosion i Himalaya. Dessa avlagringar är typiskt de icke-marina alluviala och fluviala sedimenten i låglandet, jämfört med djuphavssediment av flysch. Sedimentationen upphör när orogenin upphör, eller när bergen har eroderats platt.^[2]

Molassen kan ibland helt fylla ett förlandbassäng, vilket skapar en nästan platt avsättningsyta, som ändå förblir en strukturell synklinal. Molass kan vara mycket tjock nära bergsfronten, men tunnar vanligtvis ut mot det inre av en kraton. Sådana massiva, konvexa ansamlingar av sediment är kända som klastiska kilar.^[2]

Molass förekommer bland annat i alpernas omgivningar.

Användning

Molass har används som byggmaterial, exempelvis i Lausanne där alla viktiga byggnader i regionen – som katedralen, slottet och det tidigare universitetet – byggdes med denna sten.^[3]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Molasse, 24 juli 2023.

Noter

Vidare läsning

• Sinclair, H. D. (1997) "Flysch to molasse transition in peripheral foreland basins: the role of the passive margin versus slab breakoff" Geology 25(12): pp. 1123–1126, doi: 10.1130/0091-7613(1997)025<1123:FTMTIP>2.3.CO;2
• Tenchov, Yanaki G. (1989) "Demarcation of Molasse from Non-molasse sediments" Zeitschrift für geologische Wissenschaften 17(8): pp. 791–796

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Molass.
• http://www.see.leeds.ac.uk/structure/alps/map/molasse.htm Molasse, definitions and examples, simplified geological map of the western Alps. University of Leeds