Politikåret 1914

Humaniora och kultur
Politikåret 1914

1913 · 1914 · 1915
Film · Konst · Litteratur · Musik · Serier · Teater
Samhällsvetenskap och samhälle
Ekonomi · Krig · Politik · Sport
Teknik och vetenskap
Meteorologi · Vetenskap

Händelser

1 januari - Kolonin och protektoratet Nigeria grundas.^[1]

6 februari - 30 000 män från hela Sverige deltar i Bondetåget. Kungen, Gustaf V, håller ett tal till Bondetåget, skrivet av Sven Hedin, på borggården på Stockholms slott om försvarsfrågan. Kungen uttalar sig för ett starkt försvar, helt i strid med regeringens politik, vilket leder till regeringens avgång.
8 februari - Ett socialdemokratiskt arbetartåg samlar 50.000 arbetare i protest mot Bondetåget i Sverige.
10 februari - Sveriges regering med statsminister Karl Staaff avgår i protest mot svenske kungens tal.
17 februari – Hjalmar Hammarskjöld efterträder Karl Staaff som Sveriges statsminister.^[2]
Före 26 februari - Den svenska Nykterhetskommittén under ledning av Ivan Bratt presenterar sitt betänkande. Istället för totalförbud för alkohol innehåller det tre punkter. Det skall inte finnas några privata vinstintressen i alkoholhanteringen, det skall finnas öppen nykterhetsvård och individuell försäljningskontroll. Tillverkning och försäljning skall ske inom ramen för ett statsmonopol, medan försäljningskontrollen genomförs med införandet av motboken.
21 mars - Antonio Salandra efterträder Giovanni Giolitti som Italiens konseljpresident.^[3]
21 april - USA ingriper militärt i Mexikanska revolutionen på general Obregons sida. Den för tillfället sittande presidenten Victoriano Heureto tvingas avgå.
28 juni - Genom skotten i Sarajevo mördas ärkehertigen och kronprinsen Franz Ferdinand av Österrike och hans hustru av den serbiske nationalisten Gavrilo Princip vilket blir den utlösande faktorn till första världskriget.
6 juli - Tyskland ger Österrike-Ungern bindande löften om stöd i händelse av krig med Ryssland.
25 juli - Den franske presidenten Poincaré besöker Stockholm, några få dagar för första världskrigets utbrott.
28 juli - Österrike förklarar Serbien krig.
30 juli - Ryssland inleder allmän mobilisering. Tyskland kräver i ett ultimatum att ordern skall återkallas.
1 augusti
- Allmän mobilisering i Tyskland och Frankrike. Tyskland förklarar Ryssland krig.
- Socialdemokraterna i Sverige sluter borgfred med regeringen Hammarskjöld i försvarsfrågan. När nu stormaktskriget har brutit ut börjar man rusta upp det svenska försvaret.
2 augusti - Tyskland besätter Luxemburg och begär fri lejd genom Belgien.
3 augusti
- Sverige och Norge förklarar sig neutrala i stormaktskriget. Rysslands Östersjöflotta avbryter då uppdraget att stänga in den svenska flottan i Karlskrona.
- Det neutrala Belgien avvisar Tysklands begäran varpå Tyskland marscherar in i Belgien. Samma dag förklarar Tyskland Frankrike krig.
4 augusti - Storbritannien, som garanterat Belgiens neutralitet, förklarar Tyskland krig.
5 augusti - Natten till den femte augusti går Storbritannien in i kriget på de allierades sida.
15 augusti - Japan ställer ultimatum att tyska fjärranösternflottan dras tillbaka och att Kiaochow utryms inom en vecka. Samma dag hejdar serbiska trupper det österrikiska fälttåget vid Drina.
Augusti - Den svenska riksdagen antar en utlänningslag, som möjliggör större kontroll av utländska medborgare, som vistas i Sverige.
12 september - Sveriges riksdag antar den svenska regeringens förslag till försvarsreform, vilket innebär en kraftig upprustning av försvaret.
15 oktober - Antitrustlagen (införd i USA 1890) förnyas och skärps i USA.
5 november – Storbritannien annekterar Cypern.
November - De svenska Socialdemokraternas kongress beslutar om möjligt deltagande som mindre part i en koalitionsregering.
18-19 december - Trekonungamötet i Malmö i Sverige äger rum. På Sveriges kung Gustaf V:s initiativ möts Sveriges, Norges och Danmarks konungar. Detta möte blir av stor betydelse för skyddandet av de tre ländernas neutralitet och gemensamma intressen under första världskriget.

Val och folkomröstningar

27 mars - Extravalen till Andra kammaren i Sverige medför en stark ökning för högern och de frisinnade försvarsvännerna.
25 september - Valen till Andra kammaren i Sverige medför att liberalerna går tillbaka, högern och socialdemokraterna framåt. Liberalerna och socialdemokraterna meddelar, att de ställer upp på neutralitetspolitiken.

Organisationshändelser

2 juli – Nationalistpartiet bildas i Sydafrika.

Födda

5 januari – Brunó Straub, Ungerns president 1988–1989.
21 mars – Hernán Siles Zuazo, Bolivias president 1956–1960 och 1982–1985.
25 april – Marcos Pérez Jiménez, Venezuelas president 1952–1958.
1 juli – Ahmad Hasan al-Bakr, Iraks president 1968–1979.
14 augusti – Poul Hartling, Danmarks statsminister 1973–1975.
15 september – Jens Otto Krag, Danmarks statsminister 1962–1968 och 1971–1972.
4 november – Carlos Castillo Armas, Guatemalas president 1954–1957.
Okänt datum – Daniel Fignolé, Haitis president maj–juni 1957.
Okänt datum – Tito Okello, Ugandas president 1985–1986.

Avlidna

9 augusti – Roque Sáenz Peña, Argentinas president 1910–1914.

Referenser

Fotnoter

^ ”Nigeria” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Nigeria.htm. Läst 7 november 2012.
^ ”Sweden” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Sweden.html. Läst 2 augusti 2015.
^ ”Italy” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Italy.htm. Läst 31 juli 2015.