Talföljd

En talföljd (följd, progression) är en ändlig eller oändlig följd av tal, vanligen betecknad med hjälp av index som a 1 , a 2 , a 3 , {\displaystyle a_{1},a_{2},a_{3},\dots }

Definitioner

Talen a 1 , a 2 , a 3 ,   {\displaystyle a_{1},a_{2},a_{3},\dots \ } kallas talföljdens element. Talföljden kan betraktas som en funktion f från de positiva heltalen till alla tal, f ( n ) = a n   {\displaystyle f(n)=a_{n}\ } .

En talföljd kan betecknas a 1 , a 2 , a 3 , {\displaystyle a_{1},a_{2},a_{3},\dots } Ofta används den kortare beteckningen ( a n )   {\displaystyle (a_{n})\ } .

Notera att talen i följden inte behöver ha olika värden. Ett exempel på detta är talföljden a n = ( 1 ) n {\displaystyle a_{n}=(-1)^{n}} vilket ger talföljden 1 , 1 , 1 , 1 , 1 , 1 {\displaystyle -1,1,-1,1,-1,1\dots } .

Att beskriva en talföljd

Talföljden kan anges med en explicit formel, till exempel

a n = 2 n   {\displaystyle a_{n}=2^{n}\ } .

Den kan också anges genom en rekursionsformel, där varje element uttrycks med hjälp av det föregående elementet , tillsammans med startvärdet, till exempel

a n + 1 = 2 a n , a 1 = 2   {\displaystyle a_{n+1}=2a_{n},\quad a_{1}=2\ }

Typer

En talföljd kallas

  • växande om a n + 1 a n {\displaystyle a_{n+1}\geq a_{n}} för alla n

och strängt växande om a n + 1 > a n {\displaystyle a_{n+1}>a_{n}} för alla n

  • avtagande om a n + 1 a n {\displaystyle a_{n+1}\leq a_{n}} för alla n

och strängt avtagande om a n + 1 < a n {\displaystyle a_{n+1}<a_{n}} för alla n

  • monoton om den är antingen växande eller avtagande,
  • oändlig om n kan anta hur stora värden som helst,
  • begränsad upptill om det finns ett tal M sådant att a n < M {\displaystyle a_{n}<M} för alla n
  • begränsad nedtill om det finns ett tal m sådant att a n > m {\displaystyle a_{n}>m} för alla n

Konvergens och divergens

Om talen i en oändlig talföljd närmar sig ett bestämt tal b, kallas talföljden konvergent och b kallas talföljdens gränsvärde:

lim n a n = b {\displaystyle \lim _{n\rightarrow \infty }a_{n}=b}

En följd som inte är konvergent kallas divergent.

Exempel:

  • a n = 1 2 n = 1 2 , 1 4 , 1 8 , . . . {\displaystyle a_{n}={\frac {1}{2^{n}}}={\frac {1}{2}},{\frac {1}{4}},{\frac {1}{8}},...} är konvergent med gränsvärdet 0;
  • a n = ( 1 ) n n = 1 , 1 2 , 1 3 , 1 4 , . . . {\displaystyle a_{n}={\frac {(-1)^{n}}{n}}=-1,{\frac {1}{2}},-{\frac {1}{3}},{\frac {1}{4}},...} är konvergent med gränsvärdet 0;
  • a n = | sin ( π n 2 ) | = 1 , 0 , 1 , 0 , 1 , 0 , . . . {\displaystyle a_{n}=|\sin \left({\frac {\pi n}{2}}\right)|=1,0,1,0,1,0,...} är divergent;
  • a n = 11 n = 11 , 22 , 33 , . . . {\displaystyle a_{n}=11n=11,22,33,...} är divergent.

En (oändlig) decimalutveckling är en konvergent talföljd. Betrakta t.ex. det rationella talet och dess decimalutveckling 0 , 757575... {\displaystyle 0,\!757575...} ; den senare står för den konvergenta följden 7 10 , 75 10 2 , 757 10 3 , 7575 10 4 , {\displaystyle {\frac {7}{10}},{\frac {75}{10^{2}}},{\frac {757}{10^{3}}},{\frac {7575}{10^{4}}},\ldots } vars gränsvärde är 25/33.

Vanliga talföljder

Exempel: 5 , 8 , 11 , 14 , . . . , 5 + ( 3 n + 2 ) , . . . {\displaystyle 5,8,11,14,...,5+(3n+2),...}
Exempel: 1 , 1 2 , 1 4 , 1 8 , 1 16 , , ( 1 2 ) n 1 {\displaystyle 1,{\frac {1}{2}},{\frac {1}{4}},{\frac {1}{8}},{\frac {1}{16}},\ldots ,\left({\frac {1}{2}}\right)^{n-1}}
  • Fibonacciföljden: Följden 1 , 1 , 2 , 3 , 5 , 8 , 13 , {\displaystyle 1,1,2,3,5,8,13,\ldots } av Fibonaccital, där varje element är summan av de båda närmast föregående.

Se även

  • Följd - där elementen inte måste vara tal
  • Serie (matematik)

Externa länkar

  • The On-Line Encyclopedia of Integer Sequences Maintained by N. J. A. Sloane
v  r
Serier och följder
Heltalsföljder
Grundläggande
Aritmetisk följd · Geometrisk följd · Harmonisk följd · Kvadrattal · Kubiktal · Fakultet · Tvåpotens · Trepotens · Tiopotens
Avancerade
Fullständig följd · Fibonaccital · Figurtal · Heptagontal · Hexagontal · Lucastal · Pelltal · Pentagontal · Polygontal · Triangeltal
Fibonaccispiralen med kvadratiska storlekar upp till 34
Följders egenskaper
Cauchyföljd · Monoton följd · Periodisk följd
Seriers egenskaper
Konvergenta serier · Divergenta serier · Betingad konvergens · Absolutkonvergens · Likformig konvergens · Alternerande serie · Teleskoperande serie
Rättframma serier
Konvergerande
1/2 − 1/4 + 1/8 − 1/16 + ⋯ · 1/2 + 1/4 + 1/8 + 1/16 + ⋯ · 1/4 + 1/16 + 1/64 + 1/256 + ⋯ · 1 + 1/2s+ 1/3s + ... (Riemanns zetafunktion)
Divergerande
1 + 1 + 1 + 1 + ⋯ · 1 + 2 + 3 + 4 + ⋯ · 1 + 2 + 4 + 8 + ⋯ · 1 − 1 + 1 − 1 + ⋯ (Grandis serie) · Oändlig aritmetisk följd · 1 − 2 + 3 − 4 + ⋯ · 1 − 2 + 4 − 8 + ⋯ · 1 + 1/2 + 1/3 + 1/4 + ⋯ (Harmoniska serien) · 1 − 1 + 2 − 6 + 24 − 120 + ⋯ · 1/2 + 1/3 + 1/5 + 1/7 + 1/11 + ⋯ (inversen av primtalen)
Typer av serier
Taylorserie · Potensserie · Formell potensserie · Laurentserie · Puiseuxserie · Dirichletserie · Trigonometrisk serie · Fourierserie · Genererande serie
Hypergeometriska serier
Generaliserad hypergeometrisk funktion · Hypergeometrisk funktion av matrisargument · Hypergeometrisk serie · Lauricella-hypergeometrisk serie · Modulär hypergeometrisk serie · Riemanns differentialekvation · Elliptisk hypergeometrisk serie
Kategori Kategori