William Bragg (fysiker)

William Bragg Nobelpristagare i fysik 1915
FöddWilliam Henry Bragg
2 juli 1862[1][2][3]
Wigton, Cumberland (i nuvarande Cumbria), England, Storbritannien
Död12 mars 1942 (79 år)
London, Storbritannien
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidTrinity College, Cambridge, [4]
Old Grammar School[4]
King William's College[4]
SysselsättningFysiker, universitetslärare, matematiker[5], lacrossespelare, kemist, kristallograf
Befattning
Ordförande för Royal Society (1935–1940)
ArbetsgivareUniversitetet i Adelaide
University College London
University of Leeds (1909–1915)
MakaGwendoline Todd[6]
BarnLawrence Bragg (f. 1890)[7][6]
Robert Charles Bragg (f. 1892)[6]
Utmärkelser
Nobelpriset i fysik (1915)[8][9]
Bakerföreläsningen (1915)
Matteuccimedaljen (1915)
Rumfordmedaljen (1916)[4]
Honorary Fellow of the Royal Society Te Apārangi[10]
Copleymedaljen (1930)[11]
Franklinmedaljen (1930)
Faraday-medaljen (1936)
John J. Carty-priset för framsteg inom vetenskapen (1939)
Kommendör av 1 klass av Brittiska imperieorden
Fellow of the Royal Society
Namnteckning
Redigera Wikidata

Sir William Henry Bragg, född 2 juli 1862 i Wigton i Cumberland (i nuvarande Cumbria), död 12 mars 1942 i London, var en brittisk fysiker och kemist som också var verksam i Australien. Han var far till Lawrence Bragg.

Karriär

Bragg bedrev universitetsstudier i Storbritannien och var därefter verksam där, till dess att han 1885 utnämndes till professor i matematik och fysik i Adelaide i Australien. År 1909 kallades han till professor i fysik vid universitetet i Leeds och var från 1915 professor i fysik vid University College London. År 1923 blev han direktor för The Royal Institution of Great Britain och för Davy Faraday Research Laboratory.

Sedan den tyske fysikern Max von Laue 1912 påvisat röntgenstrålarnas interferens genom att låta strålarna passera en kristallplatta, blev Bragg livligt intresserad av fenomenet, och började med sin son göra liknande undersökningar av fenomenet. Han är känd för att genom sina iakttagelser kunnat uppställa den Braggska relationen. Han konstruerade även med sin son den första röntgenspektrometern.

Utmärkelser

Bragg erhöll Nobelpriset i fysik 1915 tillsammans med sonen Lawrence för att ha upptäckt röntgenkristallografi. Han tilldelades Matteuccimedaljen samma år, Rumfordmedaljen 1916, Copleymedaljen 1930 och Franklinmedaljen samma år.

Asteroiden 11150 Bragg är uppkallad efter honom.[12]

Böcker av William Bragg

  • Studies in Radioactivity (1912)
  • X-Rays and Crystal Structure (1915)
  • The World of Sound (1920)
  • Concerning the Nature of Things (1925)
  • Old Trades and New Knowledge (1926)
  • The Universe of Light (1933)

Referenser

Källor

Noter

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Sir William Bragg, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, William Henry Bragg, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 28 september 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ The Greatest Father-Son Team In Science (på engelska), Forbes, 19 juni 2016, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ The Nobel Prize in Physics 1915 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 augusti 2015.[källa från Wikidata]
  9. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.royalsociety.org.nz .[källa från Wikidata]
  11. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  12. ^ ”Minor Planet Center 11150 Bragg” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11150. Läst 4 juni 2023. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör William Bragg (fysiker).
    Bilder & media
  • Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1915
  • Nobelprize.org, William Bragg - biografi
  • Biografi i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
v  r
Nobelpristagare i fysik
1901–1925
Röntgen (1901) · Lorentz, Zeeman (1902) · Becquerel, P. Curie, M. Curie (1903) · Strutt (1904) · Lenard (1905) · Thomson (1906) · Michelson (1907) · Lippmann (1908) · Marconi, Braun (1909) · van der Waals (1910) · Wien (1911) · Dalén (1912) · Onnes (1913) · von Laue (1914) · W. Bragg, L. Bragg (1915) · Utdelades ej 1916. · Barkla (1917) · Planck (1918) · Stark (1919) · Guillaume (1920) · Einstein (1921) · N. Bohr (1922) · Millikan (1923) · Siegbahn (1924) · Franck, Hertz (1925)
1926–1950
Perrin (1926) · Compton, Wilson (1927) · Richardson (1928) · de Broglie (1929) · Raman (1930) · Utdelades ej 1931. · Heisenberg (1932) · Schrödinger, Dirac (1933) · Utdelades ej 1934. · Chadwick (1935) · Hess, Anderson (1936) · Davisson, Thomson (1937) · Fermi (1938) · Lawrence (1939) · Utdelades ej 1940–1942. · Stern (1943) · Rabi (1944) · Pauli (1945) · Bridgman (1946) · Appleton (1947) · Blackett (1948) · Yukawa (1949) · Powell (1950)
1951–1975
Cockcroft, Walton (1951) · Bloch, Purcell (1952) · Zernike (1953) · Born, Bothe (1954) · Lamb, Kusch (1955) · Shockley, Bardeen, Brattain (1956) · Yang, T. Lee (1957) · Tjerenkov, Frank, Tamm (1958) · Segrè, Chamberlain (1959) · Glaser (1960) · Hofstadter, Mössbauer (1961) · Landau (1962) · Wigner, Goeppert-Mayer, Jensen (1963) · Townes, Basov, Prochorov (1964) · Tomonaga, Schwinger, Feynman (1965) · Kastler (1966) · Bethe (1967) · Alvarez (1968) · Gell-Mann (1969) · Alfvén, Néel (1970) · Gabor (1971) · Bardeen, Cooper, Schrieffer (1972) · Esaki, Giæver, Josephson (1973) · Ryle, Hewish (1974) · A. Bohr, Mottelson, Rainwater (1975)
1976–2000
Richter, Ting (1976) · Anderson, Mott, van Vleck (1977) · Kapitsa, Penzias, Wilson (1978) · Glashow, Salam, Weinberg (1979) · Cronin, Fitch (1980) · Bloembergen, Schawlow, Siegbahn (1981) · Wilson (1982) · Chandrasekhar, Fowler (1983) · Rubbia, van der Meer (1984) · von Klitzing (1985) · Ruska, Binnig, Rohrer (1986) · Bednorz, Müller (1987) · Lederman, Schwartz, Steinberger (1988) · Ramsey, Dehmelt, Paul (1989) · Friedman, Kendall, R. Taylor (1990) · de Gennes (1991) · Charpak (1992) · Hulse, J. Taylor (1993) · Brockhouse, Shull (1994) · Perl, Reines (1995) · D. Lee, Osheroff, Richardson (1996) · Chu, Cohen-Tannoudji, Phillips (1997) · Laughlin, Störmer, Tsui (1998) · 't Hooft, Veltman (1999) · Alfjorov, Kroemer, Kilby (2000)
Från 2001
Cornell, Ketterle, Wieman (2001) · Davis, Koshiba, Giacconi (2002) · Abrikosov, Ginzburg, Legget (2003) · Gross, Politzer, Wilczek (2004) · Glauber, Hall, Hänsch (2005) · Mather, Smoot (2006) · Fert, Grünberg (2007) · Nambu, Kobayashi, Masukawa (2008) · Kao, Boyle, Smith (2009) · Geim, Novoselov (2010) · Perlmutter, Schmidt, Riess (2011) · Wineland, Haroche (2012)  · Englert, Higgs (2013) · Akasaki, Amano, Nakamura (2014) · Kajita, McDonald (2015) · Kosterlitz, Haldane, Thouless (2016) · Weiss, Barish, Thorne (2017) · Ashkin, Mourou, Strickland (2018) · Peebles, Mayor, Queloz (2019) · Penrose, Genzel, Ghez (2020) · Manabe, Hasselmann, Parisi (2021) · Aspect, Clauser, Zeilinger (2022) · Agostini, Krausz, L'Huillier (2023)
v  r
Copleymedaljörer 1901–1950
J. Willard Gibbs (1901) · Joseph Lister (1902) · Eduard Suess (1903) · William Crookes (1904) · Dmitrij Mendelejev (1905) · Ilja Metjnikov (1906) · Albert Abraham Michelson (1907) · Alfred Russel Wallace (1908) · George William Hill (1909) · Francis Galton (1910) · George Darwin (1911) · Felix Klein (1912) · Ray Lankester (1913) · Joseph John Thomson (1914) · Ivan Pavlov (1915) · James Dewar (1916) · Pierre Paul Émile Roux (1917) · Hendrik Lorentz (1918) · William Bayliss (1919) · Horace Tabberer Brown (1920) · Joseph Larmor (1921) · Ernest Rutherford (1922) · Horace Lamb (1923) · Edward Albert Sharpey-Schafer (1924) · Albert Einstein (1925) · Frederick Gowland Hopkins (1926) · Charles Scott Sherrington (1927) · Charles Algernon Parsons (1928) · Max Planck (1929) · William Henry Bragg (1930) · Arthur Schuster (1931) · George Ellery Hale (1932) · Theobald Smith (1933) · John Scott Haldane (1934) · Charles Thomson Rees Wilson (1935) · Arthur Evans (1936) · Henry Dale (1937) · Niels Bohr (1938) · Thomas Hunt Morgan (1939) · Paul Langevin (1940) · Thomas Lewis (1941) · Robert Robinson (1942) · Joseph Barcroft (1943) · Geoffrey Ingram Taylor (1944) · Oswald Avery (1945) · Edgar Adrian (1946) · Godfrey Harold Hardy (1947) · Archibald V. Hill (1948) · George de Hevesy (1949) · James Chadwick (1950)
1731–1750 · 1751–1800 · 1801–1850 · 1851–1900 · 1901–1950 · 1951–2000 · 2001–idag
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 71473666LCCN: n79104208ISNI: 0000 0001 0913 9859GND: 118659766Libris XL: vs69d6bd5jzgvn1 Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.SUDOC: 034886311BNF: cb123867976 (data)BIBSYS: 90264940MGP: 160848NLA: 36573789NDL: 00434149NKC: ola2002153756ICCU: RMSV012689CiNii: DA02802706CANTIC: a10783386